Jag och Yolanda på väg ut mot Annikas hus i Saltsjöbaden i rusningstrafik. Inte alls bortskämda och diviga:
Yolanda: "Faan vad långt!"
Jag: "Jag veet! Hit åker vi aldrig igen."
Yolanda: "Asså, kan vi inte vara framme snaart? Till och med jag får anfall!"
Jag: "Ja, Ankan borde tipsat om att vägen till henne skulle bli en hel jäkla roadtrip!"
Yolanda: "Ja, med tält o mackor o allt."
Jag: "Mmm. Det här är inte U.T*. Det här är U.S*. Det är typ Åland."
(* UT= Utanför Tull, US = Utanför Stan)
...Efter ett tag åker en röd skruttig bil och lägger sig i baken på oss och provocerar på väg 222.
Yolanda (aggressivt): "Ska jag dra fram the big guns?" (hennes fuck you-fingrar. I dubblett är det extra elakt, och hon brukar ta hand om de obscena gesterna medan jag kör.)
Jag: "NEJ! Bilen är skruttig, så han kan vara en galning och skjuta oss eller nåt."
Yolanda: "Ja, faktiskt. Vi är ju U.T."

1 kommentar:
Ha, ha!!
Skicka en kommentar