There's a new trafikmarodör in town

Igår tog min långa karriär som "tjejen som ALDRIG krockat med bilen" slut. Mitt hånvapen mot alla jon som voltat med sina bilar är ett minne blott. Nu är jag en av dem. En del av trafikpatrasket som inte kan köra bil.

Jag var då på väg hem från ett restaurangbesök, och åkte i godan ro längs Lidingövägen medan jag glatt sjöng med låtarna på radion. Då dyker Thomas upp i bilen bredvid och gör en rolig min. Jag mitt blonda stolpskott tittar naturligtvis och skrattar. Smart. När jag tittar framåt igen så är jag tre meter ifrån att köra in i en trafikskylt i lite för hög fart. En hundradels sekund hinner jag först tänka "Helvete!!!", sedan väjer jag så jag undkommer skylten med en hårsmån. Istället drämmer jag rakt in i en trottoarkant i 70 km i timmen, varpå bilen flyger sådär fint som de gör i actionfilmerna från Hollywood. Jag satt i en flygande bil. Never done that before, -Check!

När jag väl landat igen efter min actionfärd var ju vänster framdäck helt demolerat, så det var bara att stanna bilen mitt i en korsning. Ringde vägassistans och tackade min lyckliga stjärna för mitt förnuftiga beslut att teckna en extraförsäkring för händelser som denna. Sedan kom snuten efter en stund och jag hyperventilerade on the inside när jag insåg att jag faktiskt hade druckit ett halvt glas rödvin till maten. Jag stuffade munnen full med starkt tuggummi, och log sedan mitt bredaste leende när jag förklarade att detta handlade om en vanlig (oskyldig) punka. Jag pratade förmodligen alldeles för fort av ren och pur nervositet över att framstå som SKYLDIG till något, men det unga polisparet var hur trevliga som helst och ville bara hjälpa till.

Hur som helst kände jag en enorm ilska över att ha missat Grey's Anatomy på TV. Det var därför jag gasade på för bövelen. Derek skulle ju fria! Och jäkla bärgare att ta tid på sig förresten.

"Okay, we have got to get that car back onto the race track or our sponsors are gonna shit a chicken. Now I'm gonna ask you: do any of you guys wanna go fast?"